Det finns inga råd som är allmängiltiga och passar alla barn och familjer, utan man måste känna vad som blir bäst för den egna familjen. Några tips som stöd listar vi nedan. Dessa samt den efterföljande genomgången är sammanställda av en duktiga barnsjuksköterskestudent från Göteborgs Universitet, Hanna Nilsson, som varit placerad en tid på Lillugglan.
Att lära sig att gå på pottan istället för att kissa i blöjan är något som alla friska barn behöver lära sig. Vilken tid som passar bäst att börja potträna finns det lite evidens kring, det har dock visats i studier att senare potträning kan leda till högre grad av urinvägsinkontinens och urinvägsinfektioner vilket är en bra anledning till att börja potträna i tidig ålder (Kiddoo, 2012).
Enligt Rikshandboken (2015) bör BVC-sjuksköterskan informera föräldrar om att börja potträna vid 10-månadersbesöket eller tidigare. Inkontinenscentrum, Västra Götaland (2009) rekommenderar att man börjar potträna då barnet har lärt sig sitta ner. I Sverige pottränas barnen förhållandevis sent jämförelse med barn i andra kulturer till exempel i Vietnamn. I en studie av Duong, Jansson, Holmdahl, Sillén & Hellström (2013) hade 98% av de vietnamisiska barnen börjat att potträna vid 24 månaders ålder jämförelsevis med de svenska barnen där endast ett fåtal (5%) hade börjat potträna vid samma ålder.
Att besluta sig om att börja potträna är något som kan kännas privat och vara lite tabubelagt att prata om (Jansson, Danielsson & Hellström, 2008). Det är därför en viktig del i BVC-sjuksköterskans arbete att tala om potträning och avdramatisera detta fenomen. Som BVC-sjuksköterska behöver man vid flera tillfällen ta upp frågan kring potträning med föräldrar som har barn i olika åldrar. Då barnen är lite yngre upplevs föräldrarna positivt inställda till potträning. Många har kanske introducerat pottan, satt barnet på pottan vid något tillfälle. Däremot kan prat kring potträning kännas mer laddat då barnen är lite äldre och fortfarande använder blöja. En del föräldrar tycker att det känns svårt att få barnen att bli av med blöjan då barnen inte riktigt själva upplevs vilja bli av med blöjan. Det känns därför som att det är viktigt att som BVC-sjuksköterska tidigt pratat om potträning, hur denna kan introduceras på bästa sätt och stärka föräldrarna i deras försök till att få barnen torra genom att ge tips och förslag på hur potträningen kan gå till.
Då barnen kissar och bajsar i blöjan har de i högre grad residualurin i urinblåsan än de barn som är pottränade och kissar på pottan/toaletten (Hellström & Lindehall 2006). I en studie av Duong et al. (2010) upptäcktes att dyskordinationen mellan sfinktern och bäckenbottnen-muskulaturen som leder till att små barn inte tömmer blåsan helt, redan kan försvinna hos barn vid 9 månadersålder om de pottränas tidigt. Tidig potträning påverkar således blåsans tömning på ett positivt sätt, barn som börjar att potträna redan vid sex månaders ålder tömmer i allmänhet blåsan fullständigt vid nio månaders ålder, däremot barn som börjar pottränas efter två års ålder tömmer i regel blåsan vid 36 månaders ålder (Duong, Jansson, Holmdahö, Sillén & Hellström 2013). En ofullständig blåstömning som leder till residualurin ökar risken för recidiverande urinvägsinfektioner (Hellström & Lindehall 2006).
I vissa kulturer tränar man barnen redan från födseln genom att modern sätter barnet i en kiss- eller bajsposition efter sömn eller måltid. Därigenom lär sig dessa barn ganska tidigt att signalera när de behöver kissa/bajsa och föräldrarna lär sig att läsa av sina barns signaler (Hellström & Lindehall 2006). Den sociokulturella tillhörigheten har visat sig ha stor betydelse när det gäller kraven på när barnet skall vara ”torr”. Faktorer som påverkar när föräldrarna väljer att påbörja potträning kan bland annat vara artiklar i dagstidningar och hur omgivningen gör (Hellström & Lindehall 2006).
I en svensk studie undersökte forskarna hur föräldrarna själva uppfattade att deras barn uppnådde blåskontroll. Föräldrarna i studien upplevde att de kände att ”tiden var inne” för potträning, vilket innefattade att ta ett beslut och att ha tillräckligt med tid. Att hitta en ny daglig rutin där föräldrarna skapade en positiv atmosfär för barnen i deras potträning och göra potträningen till en positiv aktivitet var viktiga faktorer. Den kognitiva mognaden hos barnet och barnets personlighet upplevde föräldrarna vara bidragande orsaker till hur potträningen gick, barn som hade en mycket stark egen viljaansågs svårare att potträna. Föräldrarna i studien kände också att det fanns oskrivna regler om när barnet borde vara torrt, föräldrarna kände en stor press att potträna barnen om andra barn i samma ålder redan var torra. De ansåg att det skulle vara pinsamt för barnen om de fortfarande använde blöjor då alla andra barn var torra (Jansson, Danielson & Hellström 2008).
Pappersblöjor som idag är det vanligaste alternativet i Sverige har påverkan på miljön, vilket också kan ses som en viktig aspekt och orsak till att potträna barnen tidigt för att minska miljöpåverkan (Hellström & Lindehall 2006). Likaså är det ur ett ekonomiskt perspektiv bättre att tidigare träna barnen att bli torra, vilket kan vara en stark bidragande orsak till at barn i Vietnam är torra tidigare i högre grad än i Sverige.
I åldrarna 1-1,5 års ålder är barnen ofta väldigt intresserade av sin omgivning och är intresserade av att härma, det är därför en bra ålder för att potträna barnen. Det är av stor vikt att introduceringen av pottan sker på barnets villkor och görs till en lek. Barnen i denna ålder kan dock vara mycket upptagna av att lära sig andra saker och det kan då i perioder vara svårt att introducera pottan. I tvåårsåldern börjar barnen att testa sin egen vilja och det kan då ibland inte vara lönt att ens försöka potträna (Hellström & Lindehall 2006). Det är därför viktigt att stärka föräldrarna i deras försök att försöka börja potträna barnen tidigt och ge de värdefull information som kan stärka dem i deras försök att göra sina barn torra.
Det är också av stor vikt att barnen lär sig och får möjlighet att sitta på rätt sätt på toaletten/pottan. En bra position på toaletten innebär att barnet sitter med benen isär, har ett bra stöd för låren och är något framåtböjd, att ha stöd för fötterna kan också underlätta att slappna av i bäckenbottnen (Hellström & Lindehall 2006).
Förstoppning är också något som ses hos en stor andel barn och kan leda till mycket smärta. För att underlätta tarmtömningen kan barnen med fördel sitta på toaletten, vilket ger en mer naturlig ställning för att kunna bajsa. Det är också viktigt för det förstoppade barnet att ha regelbundna vanor, helst samma tid varje dag, till exempel en stund efter måltid (Magnusson, Blennow, Hagelin & Sundelin 2009). Förstoppade barn är något som BVC-sjuksköterskan påträffar ofta, då detta kan vara ett problem hos många barn. Då förstoppning ofta leder till mycket obehag hos barnen och eventuellt kan ge besvär långt upp i åldrarna är detta också en viktig del och anledning till att tidigt få barnen bekväma på pottan. I samband med skolgång upplevs toaletterna ofta ofräscha av många barn vilket ofta leder till att barnen väljer att hålla sig istället för att använda skolans toaletter. Barn som redan har urin- eller avföringsproblem får extra mycket problem om de inte har regelbundna toalettvanor (Lundblad & Hellström, 2003).
Referenser
Duong, T.H., Jansson, U-B., Holmdahl, G., Sillén, U. & Hellström, A-L. (2009). Development of bladder control in the first year of life in children who are potty trained early. Journal of Pediatric Urology. 2010 (6), s. 501 - 505
Duong, T.H., Jansson, U-B., Holmdahl, G., Sillén, U. & Hellström, A-L. (2013) Urinary bladder control during the first 3 years of life in healthy children in Vietnam – A comparison study with Swedish children. Journal of pediatric urology. 2013 (9) s. 700-706.
Hellström, A-L. & Lindehall, B. (2006) Uroterapi. Lund: Studentlitteratur.
Inkontinenscentrum Västra Götalandsregionen. (2009). Potträning. Skrivet av Rose-Marie Adler, Uroterapeut/stomiterapeut.
Jansson, U-B., Danielson, E. & Hellström, A-L. (2008). Parents’ experiences of their children achieving bladder control. Journal of pediatric nursing. 23 (6). s. 471-78.
Kiddoo, D. (2012). Toilet training children: when to start and how to train. Canadian Medical Association. 184 (5). s. 511-12.
Lundblad, B., Hellström. A-L. (2005) Perceptions of school toilets as a cause for irregular toilet habits among schoolchildren aged 6 to 16 years. Journal of School Health. 75 (4) s.125-128.
Magnusson, Blennow, Hagelin & Sundelin (2009) Barnhälsovård – att främja barns hälsa.
Rikshandboken I barnhälsovård (2015) Hämtad: 2015-10-19 från http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Vanliga-foraldrafragor/Barns-toalettvanor/