När det gäller "överkänslighet" mot mjölk finns det två olika mekanismer samt två olika saker man kan reagera på; dels laktos (mjölksocker) och själva mjölkproteinet, där det sistnämnda är det som kan ge allergiska besvär.
Mjölkproteinallergi
Kan yttra sig på olika sätt. Symtom från magen som magknip, kolik skrik, diarré eller blod i avföring. Symtom från huden i form av utslag eller eksem. Även dålig viktuppgång kan orsakas av en komjölksproteinallergi
Personer med allergier i familjen eller problem med torr hud och eksem har större sannolikhet att ha mjölkproteinöverkänslighet men även barn helt utan riskfaktorer kan drabbas. Här är det proteinet i mjölken som är "boven i dramat" och det kan räcka med minimalt intag för att sätta igång en reaktion till skillnad från laktosöverkänslighet som är en dosfråga.
Om barnet reagerat med symtom från magen med magknip och skrik tar BHV sjuksköterska en noggrann anamnes kring matningssituationen och matintag för att utesluta annan orsak till skrik och magbekymmer. Därefter behöver barnet hållas komjölksfri genom att modern utesluter allt komjölksprotein i sin kost eller att barnet får komjölksfritt hydrolysat i 5–7 dagar. Om det inte skett någon förbättring återintroduceras komjölksprotein i modern kost/vanlig ersättning med mjölkprotein ges.
Vid klar förbättring med komjölksfrikost/komjölksfri ersättning efter 5–7 dagar provoceras barnet med komjölk. Om besvären kommer tillbaka så får barnet/modern äta komjölksfritt och provokation sker vid upprepade tillfällen. Om besvär kvarstår vid 6 månaders ålder skrivs remiss till BUM.
Om barnet reagerat med symtom som blod i avföring, kraftig kräkning, utslag eller andningsbesvär remitteras barnet till barnmottagning.
På BUM kan diagnos ställas genom s.k. pricktest eller blodprov. Dessa tester är dock inte tillförlitliga till 100%. Familjen får även kontakt med dietist för kostråd.
Om modern som ammar behöver fortsätta med komjölksfritt mer än en vecka behövs kalciumtillskott. Det köps receptfritt på apoteket. Om kalciumberikade produkter används (OBS ekologiska produkter är oftast inte kalciumberikade) räcker ett tillskott på 500 mg/dag annars behövs 900 mg/dag.
Laktosintolerans
Detta beror på att kroppen inte kan bryta ner mjölksockret (laktosen) tillräckligt bra. Man drabbas då av gasighet, lös avföring och knip i magen. Laktosintolerans kan vara primär, d.v.s. genetiskt orsakad där man saknar eller har brist på det enzym som skall bryta ner laktosen eller sekundär, d.v.s. att tarmen är extra känslig efter t.ex. en magsjuka. Därför bör man vara försiktig med mjölkprodukter efter magsjuka. Detta är dock övergående.
Diagnos ställs genom en typisk historia och att man prövar laktosfri kost och som behandling ordineras laktosfria eller låglaktosprodukter, något som finns i de flesta matvarubutiker idag. I de flesta fall handlar det om en dosfråga och inte en intolerans och många klarar av laktosprodukter i mat men kanske inte att dricka mjölk. Inget intyg skrivs om laktosfri kost från BVC då det är en symtomdiagnos.
Läs mer här...
