Isak föddes hemma i vecka 24, en fantastisk historia

Isak föddes hemma i vecka 24, en fantastisk historia

När Isak kom till sjukhuset var han nerkyld och vägde bara 700 gram. Han hade fötts hemma i duschen efter 24 veckors graviditet.
I dag är han helt frisk – mot alla odds.
– Det har många gånger varit som en mardröm, men med facit i hand har vi haft en väldig tur, säger mamma Paulina Nilsson.
Läs reportaget från Borås Tidning 20/9 2021
Isak föddes hemma i vecka 24, en fantastisk historia
Isak skulle egentligen födas i slutet av januari 2020 och Paulina beskriver det som att hon nyss hade börjat vänja sig vid tanken på att hon var gravid. Att hon skulle kunna föda i vecka 24 fanns inte på kartan.
Isak skulle egentligen födas i slutet av januari 2020 och Paulina beskriver det som att hon nyss hade börjat vänja sig vid tanken på att hon var gravid. Att hon skulle kunna föda i vecka 24 fanns inte på kartan.
Foto: Privat

I trädgården hemma hos familjen Landström/Nilsson leker snart tvåårige Isak. Han busar med familjens två hundar medan föräldrarna Paulina Nilsson och Johan Landström sitter intill.

– Det är full fart här på dagarna. På så vis blir vi ständigt påminda om vilken tur vi har haft, säger Paulina Nilsson.

I trädgården hemma hos familjen Landström/Nilsson leker snart tvåårige Isak medan mamma Paulina Nilsson sitter intill.
I trädgården hemma hos familjen Landström/Nilsson leker snart tvåårige Isak medan mamma Paulina Nilsson sitter intill.
Foto: Anton Hedberg

För Isak blev hans start på livet något helt annat än vad någon hade kunnat tänka sig.

Allt började för snart två år sedan, i oktober 2019. En dag som började precis som vanligt för Paulina och Johan. De jobbade, kom hem, men under kvällen kände Paulina, som var gravid i sjätte månaden, att något var annorlunda.

– Det var mer aktivitet i magen än jag känt av tidigare. Men jag hade inte upplevt så mycket fosterrörelser innan, så jag tänkte att det kanske var så här det skulle kännas. När vi sökte information om det så kunde vi läsa oss till att det verkade vara helt naturliga sammandragningar.

Hon hade inte ont, men kunde inte komma till ro. Hon gick upp för att gå på toaletten då det plötsligt hände någonting. Hon kände en skarp smärta i magen och förstod att någonting var fel. Hon hade fått en värk.

Paulina ropade till Johan att ringa efter ambulans. Efter några få minuter kom ytterligare en värk. Och med den värken kom barnet ut på duschgolvet.

– Allting gick så fort och var så oväntat. Jag förstod inte då att jag födde barn – men det gjorde jag. Det var en sådan fruktansvärd chock så det gick inte att förstå.

Johan som stod med larmoperatören i telefonen beskriver att hela kroppen knöt sig och att det tog några sekunder innan han fick ur sig orden: ”Barnet har kommit ut”.

– Efter det gick jag in i någon slags radiostyrning från larmoperatören som frågade om han andades, om han rörde på sig. Och det gjorde han faktiskt, säger Johan.

En kvart senare var ambulans på plats som påbörjade akutvård.

Isak skulle egentligen födas i slutet av januari 2020 och Paulina beskriver det som att hon nyss hade börjat vänja sig vid tanken på att hon var gravid. Att hon skulle kunna föda nu fanns inte på kartan. Första tanken om det som hände i badrummet var att det var ett missfall.

Och det var en riskfylld situation som den nyfödde Isak befann sig i. En av de stora farorna var att hans lungor inte ännu var tillräckligt utvecklade för att klara av att andas ordentligt. Men också att hans hud var så tunn att kroppstemperaturen sjönk snabbt.

När Isak väl kom in med ambulans till sjukhuset var barnläkaren Pontus Johansson den som var först att möta upp honom.

– Min första reaktion var att det här inte skulle gå. Han vägde bara drygt 700 gram och var nerkyld till 29 grader, men vi fick snabbt in honom för uppvärmning och hjälpte honom med andningen. Han var en stark rackare och blev snabbt ganska stabil, säger han.

Efter födseln följde 80 dygn av sjukhusvistelse för Isak och familjen. Först på Östra sjukhuset i Göteborg och sedan tillbaka till Säs.
Efter födseln följde 80 dygn av sjukhusvistelse för Isak och familjen. Först på Östra sjukhuset i Göteborg och sedan tillbaka till Säs.
Foto: Privat

Efter det följde 80 dygn av sjukhusvistelse för Isak och familjen. Först på Östra sjukhuset i Göteborg och sedan tillbaka till Säs.

– I början fanns det inga besked, det var så mycket som var osäkert. Vi fick ta det kvart för kvart och så småningom timme för timme. Vi visste inte om han skulle överleva dagen. Det var en hemsk tid. Samtidigt är det en fantastisk vård vi har fått och som vi är otroligt tacksamma för, säger Johan.

– Det var en tuff tid på många sätt. Det tog ganska lång tid innan vi ens vågade tro att Isak skulle överleva. Det var, kanske just därför, i början svårt att knyta an till honom vilket i sig var väldigt jobbigt och ledde till känslor av skam och skuld, säger Paulina och fortsätter:

– När Isak hade blivit 28 veckor gammal var det dock en läkare som sa att vi kunde våga pusta ut lite. Det var efter det som vi kände att det började vända och vi kunde börja identifiera oss som föräldrar och inte bara vårdare.

Vanligtvis får ett för tidigt fött barn stanna på sjukhuset fram tills dess att barnet egentligen skulle ha fötts, alltså i vecka 40. Men Isak fick komma hem lite tidigare, i vecka 36.
Vanligtvis får ett för tidigt fött barn stanna på sjukhuset fram tills dess att barnet egentligen skulle ha fötts, alltså i vecka 40. Men Isak fick komma hem lite tidigare, i vecka 36.
Foto: Privat

Vanligtvis får ett för tidigt fött barn stanna på sjukhuset fram tills dess att barnet egentligen skulle ha fötts, alltså i vecka 40. Men Isak fick komma hem lite tidigare, i vecka 36.

– En positiv sak var ju att vi faktiskt redan kände Isak då. Vi sa det att tänk hur vanliga föräldrar har det, som i värsta fall kommer hem bara några timmar efter att de fått sitt barn – det måste vara ännu mer skrämmande, säger Johan med ett skratt.

Trots den dramatiska födseln och den länge ovissa sjukhusvistelsen, så mår Isak i dag väldigt bra konstaterar föräldrarna.

– Det har många gånger varit som en mardröm, men med facit i hand har vi haft en väldig tur, säger Paulina.

Trots den dramatiska födseln och den länge ovissa sjukhusvistelsen, så mår Isak i dag väldigt bra konstaterar föräldrarna.
Trots den dramatiska födseln och den länge ovissa sjukhusvistelsen, så mår Isak i dag väldigt bra konstaterar föräldrarna.
Foto: Anton Hedberg

Och att Isak har haft tur är något som barnläkaren Pontus håller med om:

– Det här är i mina ögon en fantastisk historia. Att födas hemma i duschen i vecka 24 och ha en kroppstemperatur på 29 grader gör att chanserna inte är jättestora. Men i det här fallet gick det väldigt bra.

Fram tills att Isak är fem och ett halvt år kommer han att behöva göra regelbundna besök på sjukhuset för att följa upp och kontrollera att utvecklingen går som den ska. 

När Johan och Paulina tänker tillbaka på allt som har hänt är de väldigt tacksamma för den vård Isak har fått, både av ambulanspersonalen som var på plats i hemmet och av personalen vid neonatalavdelningarna i Göteborg och Borås.

– Jag kunde länge känna mig lite förråd av min egen kropp. Hur kunde det gå till så här? Men nu är jag bara tacksam över att allt gick så bra. Det är som nybliven prematurförälder lätt att ta till sig berättelser från när saker går dåligt, men jag hoppas att vi kan bli ett hoppfullt exempel på att det trots svåra förutsättningar ändå kan gå väldigt bra, säger Paulina.

”Det är som nybliven prematurförälder lätt att ta till sig berättelser från när saker går dåligt, men jag hoppas att vi kan bli ett hoppfullt exempel på att det trots svåra förutsättningar ändå kan gå väldigt bra”, säger Paulina Nilsson.
”Det är som nybliven prematurförälder lätt att ta till sig berättelser från när saker går dåligt, men jag hoppas att vi kan bli ett hoppfullt exempel på att det trots svåra förutsättningar ändå kan gå väldigt bra”, säger Paulina Nilsson.
Foto: Anton Hedberg

Barnläkaren om de för tidigt födda barnen:

”En otrolig utveckling”

Barnläkaren Pontus Johansson har varit med Isak från allra första början, redan när han var mindre än en timma gammal. 
Den svenska neonatalvården har kommit långt de senaste årtiondena och i dag är överlevnadsgraden hög.
”Alla barn är unika och har olika inneboende förmågor att klara detta så det måste alltid bedömas på nytt varje gång”, säger barnläkaren Pontus Johansson om neonatalvården.
”Alla barn är unika och har olika inneboende förmågor att klara detta så det måste alltid bedömas på nytt varje gång”, säger barnläkaren Pontus Johansson om neonatalvården.
Foto: Privat

I Sverige överlever för tidigt födda barn efter allt kortare graviditetslängd, det eftersom den neonatala intensivvården är i ständig utveckling. 1970 dog 90 procent av alla barn som vägde under ett kilo vid födseln, det vill säga födda runt vecka 28-29. Men idag är siffrorna tvärtom – över 90 procent av de barnen överlever.

– Det är en otrolig utveckling på 50 år och säger mycket om vilka resurser vi har idag, säger Pontus Johansson, barnläkare och neonatalog på Säs.

Han startade även för tio år sedan mottagningen Lillugglans BVC för att fylla en lucka i primärvården då många barnavårdscentraler ser en utmaning i att ta emot barn som fötts för tidigt.

Varför vissa barn föds tidigt vet man oftast inte och hur väl barnet klarar sig kan skilja sig stort från fall till fall. Enligt Pontus Johansson finns det en etiskt svår balans i vilken vård man ska sätta in när man tar emot nyfödda barn som kommit för tidigt, eftersom en tidig födsel kan innebära svåra komplikationer.

– Allt är otroligt individuellt för varje barn och för varje familj. Alla barn är unika och har olika inneboende förmågor att klara detta så det måste alltid bedömas på nytt varje gång.

I Sverige föds cirka 7 000 barn per år för tidigt, cirka sex procent av alla födslar. Barn kan överleva om de föds omkring vecka 22 då lungorna är så pass utvecklade att vården kan gå in med diverse insatser. Men i andra länder sätter man den gränsen till 24 veckor eller senare.

– Jag var på ett möte i Köpenhamn med deltagare från 37 olika länder. I vissa länder tycker man att vi är och tassar på lite väl tidiga veckor, med tanke på vilka komplikationer som en så tidig födsel kan innebära. Samtidigt har svensk neonatalsjukvård högt anseende internationellt, säger Pontus Johansson och fortsätter:

– Generellt när det kommer till neonatalsjukvården blir vi ganska luttrade. När det kommer in vårdpersonal som har hand om större barn eller vuxna och ser att syremättnaden ligger på 73 eller 87 går de i taket. Men vi tycker inte att det är någon jättefara – vi vet att de här barnen har oanade resurser för att överleva.

Öppet Hus invigning Lillugglan Heden
Öppet Hus invigning Lillugglan Heden

Nu äntligen är det dags för Öppet Hus firande 14e okt, en form av mini-mässa där vi delar med oss av praktiska tips till nya föräldrar.

Visa fler